måndag 7 maj 2012

Så kom Mini till världen!

Här kommer Minis förlossningsberättelse:
Egentligen började det hela redan på fredagen den 27 april då slemproppen gick, sen hände egentligen ingen ting mer än att jag hade mycket sammandragningar kvälls och nattetid under helgen. Natten till måndag var det ganska jobbigt och många tankar som snurrade framförallt eftersom jag på söndagen plötsligt blivit blöt i trosor och byxor. Så efter en sömnlös natt och ett samtal med barnmorskan åkte vi in till Ystad för en kontroll under måndagen. Allt var bra och CTG påvisade ingen stress hos Mini och en helt inaktiv livmoder.
Natten till tisdag var lugn och jag sov gott, natten mellan tisdag och onsdag hade jag sammandragningar med 10-12 minuters mellanrum under 6 timmars tid och dessa gjorde dessutom ont så Mathias fick inte åka till jobbet på morgonen för det kändes konstigt. Men plötsligt kl 8:35 upphörde allting så jag sa till Mathias att åka till jobbet och sen tvärsomnade jag och vaknade inte förrän kl ett. På eftermiddagen var jag och hundarna ute i 2 timmar och strosade men inte ens det satte igång det igen.
Härefter hade jag endast en och annan förvärk (sammandragning som gör ont) med långa mellanrum fram till torsdageftermiddag. Jag sov hur gott som helst natten mellan onsdag och torsdag vilket ju var tur så här i efterhand...
På torsdagen 3 maj hade jag lite jobbiga förvärkar på förmiddagen men med långa uppehåll, på eftermiddagen var jag jättetrött och la mig för att sova men vaknar tvärt 20 minuter senare av en riktigt ond förvärk klockan är då 15:10. Jag flyger ur sängen för nu går det inte längre att bara andas och slappna av för att hantera det hela utan jag behöver röra på mig och koncentrera mig på att slappna av. Får ett ryck och börjar tvätta. Runt halv fem på eftermiddagen har förvärkarna tätat ihop sig och kommer nu regelbundet med 10-12 minuters mellanrum. När Mathias kommer hem vid sextiden är de nere på 8 minuters mellanrum. Fortfarande helt hanterbara med andning, avslappnig och genom att hänga på soffryggen eller genom att orolig vanka fram och tillbaka.
Mathias fixar mat och vi äter sen skickar jag ut honom med de yngsta två hundarna medan jag försöker slappna av i ett bad, det går sådär. Det börjar göra rejält ont nu och jag inser att oavsett om förlossningen är igång eller inte kommer jag inte att klara mig hemma under natten så hjälp måste jag ha på ett eller annat sätt. 
Vid 8 tiden är värkarna fortfarande regelbundna nu med cirka 5 minuters mellanrum, så jag ger Mathias order att packa ihop det han ska ha med till sjukhuset. Jag packar ihop det lilla sista jag inte packat innan. Sen sätter vi oss och ser på TV. Kl 22 ringer jag mamma och pappa och förvarnar att vi kommer att lämna hundarna under kvällen. Därefter pratar jag med förlossningen i Ystad som säger att jag är välkommen in, värkarna kommer nu med 3-6 minuters mellanrum och har gjort under en timmes tid. Jag meddelar att jag vill avvakta ytterliggare någon timme med att åka för jag vill helst vara hemma så länge som möjligt.
På väg till Ystad lämnar vi av hundarna hos mina föräldrar och jag snurrar runt lite hos dem med värkar innan vi åker mot Ystad.
23:50 blir vi inskrivna på förlossningsrum 3. CTG blir påkopplad och visar att jag har regelbundna värkar och att Mini mår bra och inte påverkas av dem.00:30 tas CTG av och personalen kommer in och presenterar sig. Sen meddelar de att det brukar ta en stund innan värkarbetet blir stabilt när man kommit in så de lämnar oss för att vi ska kunna boa in oss.
Vid 1 tiden går jag på toa. Strax därefter byter värkarna karaktär igen och jag får svårt att hantera dem. Så 01:15 ringer Mathias på barnmorskan som kommer in och då får jag byta till sjukhuskläder och så undersöker hon mig. Jag är då 8 cm öppen och huvudet ligger under spinae. Hon frågar vilken smärta som är värst och det är ryggen så hon går och hämtar en TENS och kopplar på. Det var jätteskönt! Sen går hon igen men jag klarar inte av att hantera värkarna utan att ha hennes coachning så Mathias får ringa in henne igen. Jag får prova lustgas men slänger den nästan i huvudet på Mathias för den gav mig bara dödsångest.
02:30 är jag fullt öppen och huvudet är nästan nere på bäckenbotten.
02:54 går vattnet jag har då krystvärkar men krystar inte aktivt.
03:00 vill barnmorskan att jag ska prova att krysta, jag ligger då på sidan i sängen och hänger ut över kanten i Mathias händer (han påstår att hans vigselring har ändrat form...). Det är jättesvårt att få styr på krystningarna så. Barnmorskan föreslår att vi ska prova förlossningspallen så dit flyttar vi och oj vilken skillnad! TENS och Mathias att luta sig mot i krystpauserna och att aktivt kunna styra vad som händer. Nu kunde jag tom prata mellan krystvärkarna. 03:30 ungefär börjar barnmorskan tjata om att jag ska ta i ordentligt och 03:43 kom lilla Mini ut! Min kropp hade nog velat att krystningastadiet skulle fått ta dubbelt så lång tid men, detta gick ju bra också trots lite bristningar och några stygn.
2760 gram, 49 cm och huvudomfång 33cm.
Det har visat sig att vår lilla tjej vill heta Ellinor :)
Första bilden.
Första myset med pappa.
Ett dygn gammal

Världens finaste Ellinor.


10 kommentarer:

Galgo Karin sa...

Ett stort Grattis till er nyblivna föräldrar och välkommen Ellinor till hund värden.Karin ska visa dig lite galgo sen när du blivit större. Ha det gott o njut av varandra Kramar Galgo Karin

Xanna sa...

Tack så mycket för att du delar med dig! Hon är så vacker er lilla Ellinor!

Elle sa...

Hurraaaa, äntligen! Och finaste, finaste namnet har hon fått.

Kattalena sa...

Grattis igen! Och så fint att få läsa om förlossningen! Underbara bilder, så söt hon är!!!

Alexandra sa...

Skön sovstil lilla Ellinor har! Ska bli så kul att träffa det lilla underverket!

Kajsa sa...

Grattis igen till finaste lilla Ellinor!

Anonym sa...

Stort grattis till människovalpen!

Monica sa...

Grattis till en jättesöt liten tjej!

Lena sa...

Grattis, vilken fin liten tjej!

Tove sa...

Lustgas ja fyy den åkte all världens väg för mig med!¨

Kul att läsa din berättelse!