Runas tå

I oktober skadade sig Runa när hon sprang och lekte med Eira och Alexandras greyhounds. Tån stukades och sedan har vi kämpat med vila, bandage och mediciner för att få det att läka men det blev bara värre och värre.

Höger framtass att jämföra med.

Tån svullnade och stelnade nedåt vilket innebär att Runa har ändrat sin gångstil för att avlasta tån och ändå är det nästan alltid den som går i marken först.

Detta blev till slut ohållbart eftersom hon aldrig kunde springa utan att bli halt.

Så snart Alexandra blev färdig veterinär bokade jag in en tåamputation hos henne. Trots att hon är ny har hon erfarnhet och en stor fallenhet för kirurgi och jag litar på henne vilket jag inte kan säga om alla =)

Precis nyamputerad. Så liten hennes tass blev när den stora groteska tån försvann. Tåns ledkapsel var kraftigt förtjockad cirka 5mm mot normala kanske 1 mm.

Hemkommen fungerar det hyfsat bra trots att det gör ont tack vare att hon fick morfinplåster. Nu håller vi alla tummar och tår för ett snabbt läkande så min fina Runa snart kan springa igen utan att få ont.